Min 3,5-åriga dotter är så klart världens bästa tjej, på alla sätt och vis. När det gäller mat är hon oerhört positiv, både när det gäller att laga, smaka allt och äta. När hon och jag är ensamma hemma får oftast hon välja mat. Och då väljer hon aldrig hamburgare, pizza eller något liknande, utan valet faller nästan alltid på blodpudding. Och jag gillar också blodpudding. Vi äter den tillsammans med stekt bacon, stekt äpple och lite hemmagjord jordgubbssylt. Till detta dricker vi färskpressad apelsinjuice. Just juicen är något som min dotter tycker är väldigt roligt, annars får hon bara dricka vatten eller mjölk till maten. Juice blir det till frukost - och till fredagsmyset framför TV:n. Så varför apelsinjuice till blodpuddingen? Jo, för att kroppen har lättare att kunna ta upp järnet från blodpuddingen om den samtidigt får i sig C-vitamin.
På sista tiden har jag flera gånger hört barn och vuxna berätta att favoritmaten är något av snabbmatsalternativen. Som jag tidigare skrivit tror jag att barn gör som föräldrarna. Då handlar det om att fråga sig om vi verkligen vill att våra barn ska växa upp på mat med transfetter och dåliga näringsvärden. Om svaret är nej får vi helt enkelt se till att de lär sig från början och får sunda matvanor.
Jag tycker generellt att vår dotter äter nyttigt. Hon dricker inte läsk, saft någon gång ibland. Godis har hon börjat fråga efter på sista tiden, men köper att hon bara får äta en handfull bitar (typ 5) vid särskilda tillfällen. Men hon älskar torkad frukt, nötter och glass. Och frukt. Hon äter massor av frukt.
När det gäller "restaurangmat" vill hon sällan gå till McDonalds. Favoriten är "kinamat" som hon själv säger sig vilja ha varje fredag. Och visst finns det en hel del onyttigt i det kinesiska köket också (frityrsmet, sötsur sås), men E vill nästan alltid ha biff med bambuskott och ris. Japp, det är en kräsen liten tjej. Men då ska man komma ihåg att hon som 8-månaders bebis krävde färskriven parmesan på spaghettin och tryffelolja och färsk timjan på blomkålsmoset!
2 kommentarer:
Haha, härligt! Parmesan är favoriten även hos mina barn. Och oliver. De äter oliver som andra äter smågodis :) Och lilla tjejen väljer alltid en ost och skinksmörgås när vi andra frossar loss på kakbordet. Ibland undrar man om det är vi vuxna som gör barnen till gottetroll, fast dom lika gärna hade ätit något annat!
Jag tror att barn äter det vi vuxna lär dem äta. Barn är oftast nyfikna på olika smaker så varför inte låta dem prova så mycket som möjligt, så tidigt som möjligt sen kan de själva bestämma vad de gillar. Men en sak tror jag att vi ska vara försiktiga med och det är socker som är väldigt beroendeframkallande.
Skicka en kommentar