Helgen som gick...

Det blev en del "funktionell" träning i helgen. Vi var på landet där jag och min pappa fällde fem stora träd på grannens tomt som skymde vår kvällsol, dock inte utan motstånd. Från träden, alltså. Grannen var hur medgörlig som helst. Det resulterade i många stockar att bär och fruktansvärt mycket ris att släpa, så till hösten tänkte jag grilla. Är Ni sugna är det bara att ta med korv och dryck - vi står för glöden på norra Ölands största grill (?).

Jag hann även med ett barfotapass i Bödaskogarna. Kanske inte världens smartaste idé att springa barbent i skogen, så förutom en skön känsla resulterade passet också i ett antal småkryp på kroppen. Fästingar är inte det bästa jag vet och normalt brukar jag inte få särskilt många, men den här gången räknade jag till åtta.... Under helgen prövade jag också min nya leksak. I början av veckan fick jag nämligen leverans från Merida. Förutom nya tempohojen innehöll paketet också en ny MTB-ram. Som sagt, undrar hur många gånger per år man kan ha julafton?! Passet på cykeln blev en kort inkörsvända, tre mil för att känna på hur cykeln kändes. Har en del småsaker att rätta till, men i stort sett kändes den väldigt, väldigt bra.

Tillbaka i Stockholm avslutades helgen med mys i solen tillsammans med familjen. Vi promenerade till Vinterviken med dottern på cykel. Nu har hon inga problem att ta sig fram, att bromsa eller cykla fort runt torget tillsammans med sina kompisar. Jag är så stolt! Och nu är jag precis hemkommen från helgens sista träningspass. Fyra vändor uppför Hammarbybacken. Tänk att någonting kan göra så ont och samtidigt vara så skönt! Det är nog bara mjölksyra som kan skapa den känslan. Mjölksyra och kanske vetskapen om att jag nu förtjänat att spendera resten av kvällen i TV-soffan.